En resa med slutdestination: Den roliga familjen

Jag räknar ner, om 12 arbetsdagar går jag på 16 dagars extremt välbehövlig ledighet. Jag längtar ihjäl mig! Men, som alla lärare vet, är det några hektiska dagar kvar - betygssättning.

Nils är helt ljuvlig, lär sig nya ord hela tiden, sjunger och dansar, kopplar ihop ting med handling, läser bok efter bok och upptäcker världen. Han visar att han har en egen vilja, att han kan själv och ber om hjälp på sitt eget sätt. Han älskar att borsta tänderna och tvätta händerna. Han är lätt att natta och bjuder titt som tätt på sovmorgon (vilket vi alla tre är värda efter 9 månader med vansinnigt lite sömn).

Nu är det en månad kvar till inskolningen på förskolan, jag försöker att inte tänka på det. Jag samlar poäng genom att förbereda med alla tänkbara kläder som han kan komma att behöva där, det enda som är kvar på listan är någon form av allväderstövel. Namnlappar att märka kläder och skor med är beställda. Blev med nyckelpiga på, då han ständigt pekar ut dessa i alla böcker vi läser. Nu ska jag bara lösa så jag kan vara med på första inskolningsdagen, det känns otroligt viktigt för mig.

Jag är kär i fredagar. Det är utan tvekan den bästa dagen på hela veckan. Slutar tidigare, köper fredagsvin, städar lite, leker med Nils, nattar Nils, avnjuter middag på tu man hand, sjunker ner i fåtöljen och kämpar med att inte somna före 21.00 :) Längtar till lördagen, som alltid är härlig, slippa kasta sig upp och göra alla morgonsysslor på direkten. Älskar att hämta Nils när han vaknar, han är min väckarklocka på lördagarna. Vi knallar runt i pyjamas, äter frukost i pyjamas, leker i pyjamas och duschar tillsammans. Det är verkligen en mamma-Nils grej, vi älskar verkligen att duscha länge ihop. Sen hälsar vi oftast på nån, imorrn blir det t.ex. lunch hos fam. Stenberg.

Nu ska jag knyta mig. Ska krypa ner i renbäddad säng - njutbart!

Nu är det sista 12-timmars arbetspasset gjort för idag. Avslutade dagen framför mitt nya favoritprogram Historieätarna. Dagens avsnitt ska jag visa för mina elever nästa vecka, det passar så himla bra till det vi arbetar med.

Läste tidningen nu på kvällskvisten, det är fantastiskt att vi har en dagstidning som ger utrymme till de mest väsentliga händelserna - adventsgranen är äntligen på plats på Stortorget.

Efter en kämpig dag på jobbet möttes jag, som vanligt, av min älskade familj när jag kom hem. Vi spenderade ett par timmar tillsammans och sen for jag till bästis och bebis. Onsdagskvällarna betyder allt och det är nästan ingenting som kan rubba på det. Att få lätta sitt hjärta och samtidigt mötas av bebis leende är underbart. Tack!

I helgen har jag adventsstökat. Det var tvunget, då vi inte har tid en enda dag den här veckan. Det blir så himla mysigt när ljusstakar och stjärnor kommer på plats. Nu är frågan om jag i helgen ska ta striden med Nils om att få ha duk och ljuslyktor på soffbordet. Han är så himla klåfingrig, han måste känna på och flytta (kasta på golvet) allt. Jag har även hunnit baka två omgångar med saffransbullar. I söndags drack jag således min första glögg och åt en bulle. Julemys så det förslår :)

...tänker jag ibland. Vad tusan, jag har ju det. Problemet är dock att jag inte orkar, klarar, tar mig tid att uppdatera frekvent. Jag skapade ju bloggen för att dokumentera livet med Nils.

Förra veckan var jag hemma för vård av pappa i ett par dagar och njöt i fulla drag av att få umgås med min son. Vi var på barnsång, lunchade på stan, hälsade på gammelfarfar- och farmor och hängde med Madde och Thure, där Nils satt i babysittern :)

Jag kan verkligen sakna att vara mammaledig.

Kolla in min älskade tjockis :) Det finns inget bättre än att höra honom skratta, nu hörs ju inte det på bilderna men det syns.

Igår var vi på mammas 50-årsfest. Det blev en kul kväll med massor av dans och vin :) Idag säger huvudet Aj och kroppen skriker efter chips :) Samtidigt vill jag att min lilla kändis ska komma hem från sin farmor och farfar. Han berördes inte av att klockan vreds tillbaka, det tackar vi för, så barnvakterna slapp stiga upp i ottan :)

Nils är populär. Igår var han på första sidan på kkuriren.se och idag är han med i den tryckta tidningen. Så fin, min lilla badpojke.

Vissa dagar saknar jag Nils något alldeles förskräckligt. Jag kan vara på jobbet, tänka en tanke och vips, så har jag tårar i ögonen och vill bara hem, hem, hem. Idag var en sådan dag då hela kroppen skrek efter att få vara med Nils. En av de uppenbara baksidorna med att vara en arbetande mamma: du kan och får inte träffa ditt barn när du önskar. Galet egentligen...

Nils har blivit besatt av hud. Så fort han ser lite bar hud på hans nära så måste han gosa. Om jag står barbent kommer han och klamrar sig fast. Favoritstället är min och Mattias mage, han kan komma och dra upp min tröja och sen borrar han in huvudet allt vad han kan och pussar. Det är mysigt :)

Den här helgen har vi kört diskmaskinen 5 ggr!!! Tre ggr igår, för det vägrade bli rent. Två ggr idag, helt tom, för att få den ren. Lär bli en gång till då det står ett berg på bänken och väntar. Tilläggas bör att programmet tar 1,5-2 h innan det är färdigt.

Gjorde en liten reflektion tidigare idag. I den här familjen är det jag som drar in kosingen, jag som betalar räkningarna och leker med barnet ett par timmar efter jobbet.

M är den som tar hand om barnet på dagarna, veckohandlar, helgstädar och lagar maten.

Hyfsat bra fördelning om ni frågar mig :) Jag skulle dock vilja vara den som tar hand om barnet ;)

Han är en riktig liten buse. I eftermiddags satt jag och M i köket och pratade, Nils lekte i vardagsrummet. Sen blir det lite för tyst och M går för att kolla, han utbrister något med en ton av allvar. Jag går dit och där står busen helt överlycklig på vardagsrumsbordet! -Å, herregud! var min kommentar. Nu vågar vi inte lämna honom utom synhåll. Ja, ni ser ju vad han använde för hjälpmedel för att ta sig upp :)