En resa med slutdestination: Den roliga familjen

Nu har jag varit mamma i 13 dagar, dagar som sprungit förbi i en rasande fart. Dagvill är bara förnamnet, är det onsdag eller måndag? Det spelar egentligen inte så stor roll, då alla dagar ser ungefär likadana ut. Vi sover, äter, vilar, får besök, äter och sover. Det är sköna dagar och jag njuter av att ha Mattias hemma, en hel månad är han hemma med oss. Det känns så skönt, jag hade inte klarat av att vara själv redan efter 10 dagar, det är en sak som är säker. Jag känner mig fortfarande inte "varm i kläderna", jag är fortfarande hormonig och har ett enormt behov av tryggheten han ger.

Att få sova 3 timmar i sträck, sen amma, sova 2 timmar till för ytterligare amning och sen sova någon timme till, har än så länge fungerat finfint. Jag känner mig inte som ett lik (alla dagar), utan kan känna mig utvilad när det är morgon. Jag försöker njuta av den känslan, för det tar säkert ut sin rätt så småningom. Jag försöker lyda rådet att vila en stund på dagen, samtidigt som Nils. Enda "problemet" är väl egentligen att vi har besök dagligen och att Nils kan ha vakna dagar, då han inte vill sova någon längre stund.

Idag gjorde jag min första utflykt med Nils, hem till en kollega för middag. Bilresan dit (5 min) gick jättebra och timmarna där flöt på smärtfritt. När vi skulle bege oss hem så gick det inte fullt så bra, då var Nils otröstlig. Fick stanna på vägen för att försöka trösta, vilket var helt omöjligt. Stod i valet och kvalet mellan att amma i bilen, eller trotsa gråten och åka hem (2,5 min.). Valde att åka hem, men ack, ack, ack, vad det skär i hjärtat när han skriker/gråter så hysteriskt. Tankar som: Hur mycket orkar en bebis skrika? Kommer han svimma för att han gråter sådant? Vad är det värsta som kan hända om jag inte tröstar honom på stört? Gah, jag vet inte vad jag ska göra! Väl hemma och uppkrupen i pappas famn så lugnade han sig.

Jag är inte helt avskräckt att ge mig ut på tu man hand med Nils, men jag känner att jag måste passa på att träna lite medan Mattias fortfarande finns hemma. Så jag kan få stöttning/pepp och avlastning när jag behöver.

Nu får vi se när och var nästa utflykt blir! Just nu ser jag fram emot en heldag på hemmaplan, utan besök :) Det har inte gått en enda dag utan att vi har haft ett eller flera besök. Men det är mysigt att folk vill komma och titta och hälsa Nils välkommen till världen.

Nu säger vi Natti natti!

 

 

Som ni kanske förstår, så avlöser det ena besöket det andra. I fredags kom min morfar med fru på besök och det var en stolt gamelmorfar som höll i sitt barnbarnsbarn. Nils fick en jättefin fårfäll i present, den kommer användas flitigt.

Välkommen till världen, vår älskade Nils

 

 

Natten till i fredags, på sin pappas födelsedag, valde världens finaste Nils att göra entré.

När jag vaknade imorse, möttes jag av det här myset. Mina grabbar låg och snarkade högt, båda två. Så mycket kärlek och trygghet vår lilla gosegris får OCH ger!

Idag har jag gått en längre promenad, ca 30 min (gick samma runda igår). Det är långt för mig, då jag har ont av foglossningen och det trycker på neråt och är allmänt oskönt att promenera. Det brukar straffa sig mot kvällen och ibland även dagen efter. Det är väl därför de säger att vila är A och O när man har foglossning...

Jag märker att jag allt oftare tänker på förlossningen, letar tecken på om något är på G och spekulerar i vilken dag det kan tänkas sätta igång.

Om jag skulle summera min graviditet hittills, med bara 1,5 vecka kvar till BF, så skulle jag nog allt som allt säga att det varit helt okej. De första 7 veckorna var nemas problemas, de nästkommande 6 veckorna var rent av vedervärdiga med illamående och kräkningar dagarna i ända. De följande 6 veckorna var helt okej i och med att illamåendet nästintill försvann. Blev illamående om kvällarna, trött som bara tusan, hade halsbränna och otroligt vidrig smak i munnen hela dagarna. Från vecka 20 och framåt har jag haft det lätt, bortsett från foglossningen i blygdbenet. Jag har kännt mig pigg, orkat med aktiviteter, haft lust med aktiviteter och inte alls känt mig särskilt klumpig. De sista 2 veckorna har jag börjat känna mig klumpig, tröttare och svullnare i kroppen. Jag tror vätskan börjar komma krypandes in i min kropp :)

Däremot har jag kommit på att jag inte tillhör den skaran som svävar på små rosa moln och tycker att det är det bästa som finns att vara gravid. Jag myser inte vid varje spark och rörelse i magen, tycker mest det känns konstigt :) Som min mamma sa: Skulle storken kunna komma med en bebis, så skulle du välja det sättet. Och jag kan till viss del hålla med. MEN jag är otroligt tacksam som kunnat bli gravid och kommer kanske vilja/få uppleva det igen.

En sak är säker och det är att jag längtar efter att få möta barnet jag burit i magen i närmare ett år. Bebisen, din mamma, pappa och "storebror" väntar på dig!

Idag har jag läst hela "Att vara med henne" skriven av Alex Schulman. Den var riktigt mysig att läsa, lättläst och lättillgänglig. Jag gillar Alex, han skriver bra. Boken "Skynda att älska" rekommenderar jag starkt.

 

Igår läste jag ut "Pepparkakshuset", första boken i Hammarbyserien. Den var verkligen läsvärd, kul när Katrineholm är en del av handlingen. Nu ser jag fram emot att läsa nästa bok, som jag förhoppningsvis får imorrn :)

• 12/8 Mattias
• 14/8 Madde
• 15/8 enligt en äldre rutinerad BM så skulle mensen stämma bättre (utifrån magmåttet i v.25)
• 18/8 enligt egna beräkningar
• 20/8 Jennie
• 22/8, BF enligt UL + Sandra
• 23/8 Micke
• 25/8 Elin
• 5/9 Ev. igångsättning

Ni är välkomna att fortsätta gissa :)

Så här kuddar jag upp det när jag ska sova. 2 kuddar till huvudet och 2 kuddar till magen, en på varje sida. Så jag slipper krångla med att byta sida med kudden också. Nu räcker det med att "bara" vända mig själv, som är ett projekt i sig.

 

Idag har vi varit hos barnmorskan, förhoppningsvis var det sista gången. När vi skulle lyssna på hjärtljudet så hördes det inte något bra, det syntes på apparaten men hördes inte. Då fick vi lyssna med hjälp av ctg-apparaten, det var jättespännande. Vi satt där och lyssnade på hjärtat som pickade på i olika fart, det blev ett jäkla liv när bebisen ändrade läge :) Sen fick vi även se att jag hade små värkar när jag satt där, inget som jag kände, men det syntes på kurvan. Det var roligt tycker jag, så nu hoppas jag ännu mer att det sätter igång i förtid :)

 

Eftermiddagen spenderade jag med att bebisbaka dumlekakor, jag slog till och gjorde dubbelsats. Tänker att det är lika bra, det lär väl komma en del på fika och några lär väl komma fler än en gång :) Ska ta och smaka en kaka om en liten stund.

En dagsfärsk bild på magen, 38 fulla veckor.

 

Nu kan jag nästan påbörja nedräkningen, endast 15 (i värsta fall 29) dagar kvar till beräknad födsel. Stundtals kan det kännas som om veckan kryper fram och stundtals känns det som att det verkligen rusar på i 110. En sak är säker och det är att vi är förberedda till 100%, allt vi kan tänkas behöva den första tiden finns hemma och är förberett.

 

Jag har ju egentligen ett flertal potentiella datum för BF:

• 22/8, enligt UL

• 15/8 enligt en äldre rutinerad BM så skulle mensen stämma bättre (utifrån magmåttet i v.25)

• 18/8 efter mina egna beräkningar baserat på min menscykel

 

Jag har inte någon som helst känsla för om det kommer bli en liten pojke eller flicka som kommer titta ut. Det känns spännande, men jag skulle gärna veta redan nu vad det är för någon som gömmer sig därinne. Ni som är här inne och läser då och då, kan ni inte bidra med datum till min lista, när tror/hoppas ni att bebisen gör entré?

En bra helg, en hundfri helg, en jag- och mattias hittar på saker helg.

Igår lämnade vi bort vår gosegris till hans mormor och morfar, som bad om att få ha hand om honom hela helgen. Det är så härligt att de älskar honom lika mycket som vi gör, att de också ser hans fina och gosiga sidor. När vi lämnat honom bar det av till Jennie och Marcus där vi agerade barnvakter åt lilla Lova, så att de fick pyssla i nya huset.

Idag har vi legat och dragit oss i sängen, strosat runt nere på stan, fikat och haft det mysigt. Vi har monterat babybasen i bilen, för nu kan det ju faktiskt sätta igång närsomhelst. BB-väskan är påbörjad, lite småsaker som ska ner precis innan avfärd. Och nu ska vi snart bort på mat, vilken lyx att slippa tänka på det.

Imorrn kommer mamma och pappa med gosegrisen och fikar på eftermiddagen. Sen blir det nog till att titta på Triatholn nere vid Djulö, om vädret visar en skaplig sida.

Sen är helgen slut och ett besök hos barnmorskan väntar på måndag. Der blir spännande, ytterligare en ny barnmorska, den 3:e i raden. Men det gör inte så mycket!

Trevig helg, vänner!

 

Det här har varit min utsikt ett par timmar i eftermiddag. Jag har legat i skuggan under vårat päronträd, ätit vattenmelon och lyssnat på Christer i P3. Det var ett par riktigt sköna timmar, som jag ska stoppa i min minnesbank av sommaren 2011.

 

I övrigt har jag målat dörrfoder och dörrlisterna till badrummet och det kommer krävas några strykningar, om vi säger så. Höll på att bryta ihop när jag började och insåg att det inte täckte vid första strykningen... Inte nog med det, så stinker det verkligen målarfärg på hela övervåningen. Bläää!

 

Nu blir det Sommar med Ernst och en glass (blev aldrig någon glass igår)

Jag älskar att sova, jag sover 10 timmar varje natt. Inte i sträck bör tilläggas, avbryts med ett par toalettbesök, en vovve som vill komma upp i sängen och stånk och stön när det är dags att vända på sig. MEN jag lider inte så värst, jag tycker ändå att jag sover bra om nätter. Sedan är jag vaken alltifrån 2-6 timmar, innan det är dags för mig att sova middag. Jag ÄLSKAR att sova middag :) Däremot har jag kommit underfund med att jag inte kommer igång förrän jag varit vaken x-antal timmar.

Det märks även att graviditeten börjar gå mot sitt slut, för nu börjar jag verkligen rensa här hemma. Och det ska ju vara ett tydligt tecken, har jag hört. Idag har jag rensat i min jobb-bokhylla, sorterat viktiga bo-papper i deras pärmar. Jag har maskerat insidan och utsidan av badrumsdörren, målning av dess lister står på tur. Skulle gissa att taket till gästtoaletten kommer bli målat innan bebisen kommer. Det är faktiskt ganska kul/behagligt att måla, jag gillar att det blir resultat direkt. Imorrn blir det nog till att rensa i räkningslådan, hur länge ska man spara räkningar egentligen?

Nehe, nu blir det Livet på BB och en glass :)