Morr
Det är nånting som inte är bra, men jag kan inte för mitt liv sätta fingret på vad det är. Men de senaste 4-5 dagarna har jag varit trött, trots att jag får sova, mitt tålamod är obefintligt, jag blir provocerad över småsaker, jag vill göra/köpa sånt jag inte kan/får. Ena stunden trivs jag med mig själv, nästa vill jag bara krypa ur mitt eget skinn.
Är jag deprimerad? Eller är det 7 månaders sömnbrist som tar ut sin rätt på alla tänkbara sätt? Jag vet inte, jag ogillar känslan, jag är inte helt bekväm med den här sinnesstämningen.
Nu ska jag sova, imorrn är det frukostdags med mina mamas och deras babys :)
För mig går det i perioder, framför allt det där med tålamodet. Jag kände mig som dig för en vecka sen, blev arg på allt och alla, särskilt Lova och Chomna. Men det gick över, det tog nog en vecka men nu känner jag mig mycket bättre. Hoppas det funkar likadant. Tror att man först och främst måste inse att det är okej att känna så. Man är varken en dålig förälder, hundägare eller sambo för det.
Jag känner igen mig till 100%. Det kommer och går hela tiden. Sjukt jobbig känsla. Kramar
Här har du en till som känner igen sig! Usch... Vet inte vad man ska hitta på?!
Vill bara säga att jag kände precis likadant när jag läste detta! Jag förstår vad du menar! Det är skitjobbigt. Tålamodet tryter ju när man inte får sova och har en liten knodd som testar det dagligen :-) Men det där med att inte trivas med sig själv är desto jobbigare. Som tur är går väl det oxå upp och ner! Upp efter ett par glas vin ;-)