Nattning
Efter två timmars vaggande, hyschande, pyschande osv. så sover han äntligen i min famn. Nu ska jag bara våga lägga ner han i sin säng. Ibland tar det tid att komma till ro, trots enorm trötthet.
Trodde det var först i tonåren som barnen ville vara vakna senare än sina föräldrar :)
Kommentarer
Trackback