Tryter
Fantasin min, den tryter. Jag har vid flera tillfällen loggat in för att skriva inlägg, för att det var några dagar sedan. Men jag kan inte för allt i världen komma på vad jag ska skriva om.
Har långledigt just nu, fem dagars ledighet totalt, men bara en dag återstår. Jag har varit LEDIG, ingen stress, ingen press. I torsdags kom Ängelen med man och barn, det var otroligt mysigt och väldigt längesen vi sist. Det blev smaskig grillmiddag, chips och godis framför en riktigt bra film - Limitless. Det var spännande att ha en 6-månaders sovandes vägg i vägg. Jag trodde lilla vovven skulle vakna av ljuden och bli oroligt, men det bekom honom inte. Det var en annan som vaknade till några gånger, men det gav ju bara en känsla av hur det kommer bli för oss om en inte allt för lång framtid. På fredagen njöt vi av en lång och god frukost, njöt av att vara lediga.
Igår var det nog värmerekord tror jag, det var så varmt så jag höllt på att smälta bort. Det gav mig en liten känsla av hur denna sommar kan komma att påverka mitt gravida jag. På eftermiddagen kom Jennie, Marcus och lilla Lova på fika. Det var mycket trevligt, fick lite bebisgos. De är ju så rara de små liven. Men jag kan inte hjälpa att jag får lite panik när de sätter igång och gråter. Då snurrar tankarna igång rejält; hur ska jag klara av det här? Vad gör man om bebisen inte lugnar sig? Tänk om mitt tålamod inte räcker till? Självklart kommer jag klara av det och självklart kommer tålamodet tryta, men jag är ju inte själv i det här. Mattias finns ju vid min sida och det känns tryggt.
Idag skulle jag haft Madde och Maja på fika, men efter en dålig natt så ställde jag in. Jag har gjort NOLL knop idag, slumrat till i soffan, i solstolen, i soffan igen. Skönt!
Imorrn blir det ev. en sväng till Beckers, kolla in båten och sola lite. Eller jag kommer nog ligga i skuggan och äta glass...
I övrigt kliver jag in i vecka 30 imorrn, då kan nedräkningen börja på allvar. Om 10 veckor (förhoppningsvis tidigare/ i värsta fall senare) så har vi en liten bebis. Undrar så vad det är för goding som gömmer sig därinne, vad den kommer ha för personlighet, temperament, hårfärg, ögonfärg, vad kommer vi få för relation osv. Jag har ju redan hunnit fundera över vad bebisen kommer utbilda sig till, vad kommer den vilja göra med sitt liv. Det är ju sånt som tiden får visa, enda saken som är säker är att det kommer vara ett väldigt älskat barn!
Har långledigt just nu, fem dagars ledighet totalt, men bara en dag återstår. Jag har varit LEDIG, ingen stress, ingen press. I torsdags kom Ängelen med man och barn, det var otroligt mysigt och väldigt längesen vi sist. Det blev smaskig grillmiddag, chips och godis framför en riktigt bra film - Limitless. Det var spännande att ha en 6-månaders sovandes vägg i vägg. Jag trodde lilla vovven skulle vakna av ljuden och bli oroligt, men det bekom honom inte. Det var en annan som vaknade till några gånger, men det gav ju bara en känsla av hur det kommer bli för oss om en inte allt för lång framtid. På fredagen njöt vi av en lång och god frukost, njöt av att vara lediga.
Igår var det nog värmerekord tror jag, det var så varmt så jag höllt på att smälta bort. Det gav mig en liten känsla av hur denna sommar kan komma att påverka mitt gravida jag. På eftermiddagen kom Jennie, Marcus och lilla Lova på fika. Det var mycket trevligt, fick lite bebisgos. De är ju så rara de små liven. Men jag kan inte hjälpa att jag får lite panik när de sätter igång och gråter. Då snurrar tankarna igång rejält; hur ska jag klara av det här? Vad gör man om bebisen inte lugnar sig? Tänk om mitt tålamod inte räcker till? Självklart kommer jag klara av det och självklart kommer tålamodet tryta, men jag är ju inte själv i det här. Mattias finns ju vid min sida och det känns tryggt.
Idag skulle jag haft Madde och Maja på fika, men efter en dålig natt så ställde jag in. Jag har gjort NOLL knop idag, slumrat till i soffan, i solstolen, i soffan igen. Skönt!
Imorrn blir det ev. en sväng till Beckers, kolla in båten och sola lite. Eller jag kommer nog ligga i skuggan och äta glass...
I övrigt kliver jag in i vecka 30 imorrn, då kan nedräkningen börja på allvar. Om 10 veckor (förhoppningsvis tidigare/ i värsta fall senare) så har vi en liten bebis. Undrar så vad det är för goding som gömmer sig därinne, vad den kommer ha för personlighet, temperament, hårfärg, ögonfärg, vad kommer vi få för relation osv. Jag har ju redan hunnit fundera över vad bebisen kommer utbilda sig till, vad kommer den vilja göra med sitt liv. Det är ju sånt som tiden får visa, enda saken som är säker är att det kommer vara ett väldigt älskat barn!
Kommentarer
Madde
Vi får ta den där fikan en annan dag. Vi har ju hela härliga sommaren på oss :-). Vi får inta din gräsmatta och jag får serva dig när du inte orkar :-).
Jag tror det gömmer sig en liten envis rödtott därinne, du vet ju hur rödtottar är ;-).
Annelie
Det var härligt att få vara hos er! Det gör vi om snart! Men nästa gång ska jag ha bättre koll på min kaffekopp...det är helt normalt att känna oro inför bebben ju! Som du säger så har du ju Mattias vid din sida hela tiden, och alla andra omkring dig som familj och vänner! Jag är SÅ nyfiken på lillen/lillan i magen din!
Trackback
